Känner mig neeere idag.. känner mig obra o så fruktansvärt deppig..
Igår kväll var Lina verkligen den suraste citronen ni kan hitta, hon kastade saker, sparkade o slogs.. skrek o grät.. vi var väl medvetna om att hon var trött-bamsing trött..
Det tar på krafterna för oss när hon är så, från kl 17 tills 20 när hon totaldäckade..
Martin vart sur.. jag gick undan, det blev allmänt tjurigt här hemma..
Jag gick o la mig kl 20, när Lina somnade.. totalslocknade jag med.. har sovit från 20 till 7 imorse, ja förutom kissandet varannan timme då då..
Lina är pigg o glad idag o jag försöker hålla humöret uppe.. hon har ätit mycket bra med frulle o sitter nu i sitt rum o kikar på film... :) Min fina prinsessa, som jag älskar henne!! <3
I går kväll hade jag såna hemska sammadragningar så jag trodde jag skulle gå ihjäl.. det gjorde såå sjukt ont o jag kunde inte röra mig.. det kom 3 gånger.. det var då jag bestämde mig för att gå o lägga mig jag med...
Idag har jag som mensvärk o galet ont i fogarna.. trycket neråt är ju som sagt enormt.. det är inte lätt att vara glad då heller..
Sen allt som händer omkring mig nu.. folk som är sura på mig för att jag valt min o min familjs egna väg.. för att jag ä vuxen nu o umgås med folk som inte passar dom..
Det hade räckt med att vi ska flytta, sälja lägenheten, byta dagis, byta bvc, byta mvc, byta läkare åt Lina på ögon, byta vårdcental. Börja ett nytt liv tillsammans med en ny familjemedlem, som vi ska lära känna.. Lina ska få nya kompisar, vi med.. Ett liv som jag länge drömt om, på landet tillsammans med min familj. Ha min trädgård, ett hus, barnen kan gå ut på morgonen o leka i trädgården, kossorna går utanför oss o slippa betongen..
Ett hus lite utanför storstaden, men det tar inte länge att åka in till den.. Precis det har jag fått nu..
Vart är glädjen från folk runt omkring? Varför vill dom inte dela min o min familjs glädje? Varför inte stötta oss i detta beslut som vi har tagit?
Det bästa beslutet vi tagit..
