Hejsan! Idag är det en ny dag.. ganska tråkig dag.. har ingenting att göra som vanligt. Tänk vad jag känner mig nere/deppig/oglad/tråkig o allmänt irriterad..

Är glaaad över att jag har mina vänner som förstår mig o som inte gnäller på att jag inte är jag nu dom sista veckorna.. Ni vet vilka ni är.. ett fåtal..

Min Martin förstår mig oxå, men inte lika bra som mina tjejer, som har vart gravida i slutet o som vet hur det känns o hur det är när humöret sviktar..

Men han finns för mig.. När jag helt plötsligt utan förvarning o orsak börjar gråta, han passar upp på mig, masserar o smörjer min rygg. Hjälper mig att sätta på mig strumporna när jag irriterad inte klarar det för att magen är ivägen. Han tycker jag är fin.. han är en underbar kille o jag skulle aldrig vilja vara utan honom!

Han kommer hem idag igen o äter lunch med mig.. mysigt värre.. men imorgon börjar han troligtvis jobba i Uppsala igen.. så då är det slut på lyxet att få en lunchkompis..

Förkylningen är bättre o nej jag har inte svininfluensan.. detta tjatar min kära sambo på mig om, att jag ska kolla att det inte är det.. Jag har ingen feber, ingen torrhosta o inte ont i halsen.. det enda som är att jag är liiite snuvig o hostar slem.. inte ont i halsen alls.. o inte har feber..

Nu ska jag göra nåt annat.. undra bara vad? Tack gullhönor för att ni finns.. påriktigt! <3