Asså seriöst..

Jag pratade nyss med Emma på msn.. hon sa till mig att göra så lite som möjligt när jag o Noel är själva.. jag skrev till henne att jag nästan hade gjort alla måsten redan.. När jag, en timme senare stod o vek tvätt för att sen kunna hänga upp tvätten som jag ska tvätta ikväll..

Vart vill jag komma? Jag känner att jag som är hemma om dagarna har såna måsten.. gör inte "måsten" varje dag o hela tiden.. men jag tycker att det mesta faller på min lott.. Martin jobbar heltid, pendlar mellan västerås o uppsala, jobbar ute hela dagarna trots väder o vind. Han jobbar hårt med kroppen o är på höjder som skulle kunna döda honom.

Jag tycker att städningen (ja, all.. damma, dammsuga, moppa, vattna blommor, gå ut med soporna, skura dass, tvätta, plocka leksaker, o plocka ännu mer leksaker) är min uppgift. Visst kan min kära make göra saker oxå, men jag gnäller aldrig om att det är jag som gör det mesta.. det är väl naturligt? När vi båda jobbar sen, blir det ju en annan sak..

Men jag älskar att skämma bort honom. Maten står för det mesta på bordet när han kommer hem, jag tappar ibland upp ett bad åt honom så det bara är för honom att hoppa i ett när han kommer hem efter en heldag. Inte för att han kräver det, aldrig någonsin har han krävt att maten ska stå på bordet eller att badvattnet ska vara itappat när han kommer hem! Jag gör det för att jag v i l l det!!

Jag älskar mitt liv i mina fina familj som jag tillsammans med mannen i mitt liv har skapat!!