torsdag 25 mars 2010

Suck...


Idag är det varken min eller min mans dag.. jag älskar honom, så innerligt mycket o jag skulle inte klara en dag utan honom vid min sida.. han är min själsfrände o bästa vän! Den snällaste o goaste killen som går i ett par skor.. han vill alla väl o har ett hjärta av guld! Vi är som gjorda för varann, han är den som jag alltid drömt om!!


Men jag/vi känner irritationerna här hemma.. vad man än säger eller den ena säger så tänder den andra på alla 10 på en gång.. Vi känner oss oroliga, nervösa, stressade av att om ca 2 månader inte ha någonstans att bo..


Mår skitdåligt av att inte veta, att inte kunna planera, att inte ha en bild o möblera sitt nya hem i huvudet, att framtiden är oviss.. Sen allt det praktiska att kunna ställa barnen i kö till dagis, att jag kanske kan söka nåt nytt jobb, kan jag pendla till västerås? HUR långt flyttar vi...


Önskar bara att han med huset med stort H kunde ringa nu o självklart ha bestämt sig för oss! Vi hoppas o vi önskar.. hela tiden!! Man kan ju undra vad det är som är så svårt?


Nä denna ovisshet är inget jag vill ha kvar.. måste ringa min älskade make o be om ursäkt för mitt usla sätt!!



3 kommentarer:

  1. Tycker synd om er...hoppas han kan ringa och säga att han har bestämt sig för er. Tänker på er och håller tummarna.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Usch, så jobbigt för er att inte veta.... Förstår att det sliter. Men ta vara på varandra, lova det!! Underbar bild på er förresten <3

    SvaraRadera
  3. Det löser sig vännen. Det gör det alltid, men jag förstår om det är skitjobbigt. Hade ju ett par veckor i tillberga när jag inte visste var jag skulle ta vägen efter 1-april. Sjukt jobbigt. Hoppas karlsloken tar sitt förnuft till fånga och ringer er pronto :)

    Kram på er!!

    SvaraRadera